Isländsk fårhund en ras med gamla anor

En ras som funnits i människors vård under långa tider är isländsk fårhund. Den kom till Island med norska vikingar på 800-talet och har sedan dess varit en uppskattad vall- och sällskapshund. Under långa perioder var isländsk fårhund mycket utbredd på Island, men från början av 1900-talet och fram till 1950 minskade antalet så dramatiskt att den såg ut att försvinna. Olika vågor av olyckliga situationer hade då haft påverkan på hunden och en särskild räddningsaktion initierades av en man vid namn Mark Watson för att få rasen godkänd av den internationella hundhundorganisationen FCI. Det hade varit en bandmaskinfektion, för vilken isländsk fårhund fick bära skulden, och tidigare en svår epidemi av valpsjuka. I kombination med införd, hög hundskatt krympte antalet av hunden till dessa dramatiska tal.Isländsk fårhund med bra karaktär passar som familjehund

En isländsk fårhund som sällskapshund

Den här rasen är utmärkt som vallhund, och just som fårhund var den länge vanligast. Numera är rasen en uppskattad sällskapshund, som uppskattas för att den inte är aggressiv och för att den går bra ihop med andra djur. Dessutom är den väl ägnad till familjehund, eftersom den till skillnad från många andra vallhundar kan hålla sig lugn inomhus. Det enda karaktärsdraget som kan bli problematiskt är att detta är en hund som är van att agera självständigt när det gäller att t.ex. spåra upp försvunna får. När en isländsk fårhund tar saken i egna tassar vet inte matte och husse riktigt vad den kan hitta på.

Isländsk fårhund är en hund med ca. 42 cm mankhöjd för tikar, och ca. 46 cm för hanar. Den kan ha antingen korthårig eller långhårig päls som skiftar i många olika färger, t.ex. vitt, brunt och svart. Hunden når en ålder mellan 12 och 15 år om den får var någorlunda frisk, och väger i regel mellan 20 och 30 kg. Isländsk fårhund är en stark, rörlig, glad, stabil och energisk hund och är en hundras som många människor uppskattar.